Klimatworkshop med Kata Nylén

Torsdag 22/9 kommer Kata Nylén till Borlänge, inbjuden av 2047 Science Center och Klimatneutrala Borlänge 2030. Workshopen är öppen för företag och organisationer som söker kunskap om olika mekanismer i omställningsarbetet, och som vill bidra med lösningar på de stora samhällsutmaningar som klimatomställningen innebär. Under workshopen får deltagarna nya verktyg och insikter i sitt eget hållbarhetsarbete om vad som gör skillnad. Workshopen är en del i Borlänges satsning Klimatneturala Borlänge 2030 inom ramen för det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities. Målet är ett klimatneutralt och hållbart Borlänge år 2030.

– Jag ser fram emot besöket, jag vet att det sker många positiva saker i Borlänge, och ju mer de går att synka och accelerera desto större är potentialen att målen verkligen nås. Vi ska använda oss av psykologin för att få förändringskraft. Inte bli ett offer för den.

 

Vi vet vad som behöver göras men ändå gör vi det inte. Vad beror det på?

En våg av hetta drar över Europa och England befarar värmerekord i slutet av sommaren. Japan, Kina, Indonesien, Nepal, Pakistan och Indien har drabbats av översvämningar som aldrig tidigare skådats samtidigt som mer än två miljarder människor lider av torka och brist på dricksvatten. Australien har stått i lågor flera år i rad. Glaciärerna smälter och blottar landområden som inte varit i dagen sedan långt innan mänskligheten började befolka jorden. Här hemma kan vi se vattenbrist och översvämningar, förändringar i ekosystemet, fler fästingar och mer pollen. Samtidigt så drabbas allt fler människor av klimatångest.

Klimatförändringarna är på mångas läppar och såväl företag som privatpersoner talar högljutt om behovet av att agera. Ändå visar undersökningar att det går åt fel håll. Vi agerar inte tillräckligt kraftfullt eller snabbt. Vad beror det på? 

Kata Nylén är klimatpsykolog, det innebär att hon är legitimerad psykolog med specialisering i organisationspsykologi, till det har hon adderat kunskap om klimat- och hållbarhetsfrågan men också det forskningsfält som kallas klimatspsykologi. Det handlar i grunden om hur vi människor agerar, känner och reagerar i relation till klimatförändringarna. När man läser senaste IPCC-rapporten så ser man att just klimatpsykologi är ett nytt forskningsfält, som omnämns i samma andetag som man konstaterar att mänskligheten behöver mer kunskap om beteendeförändring för att komma till skott med arbetet att på riktigt agera så kraftfullt som vi måste göra. 

 

Klimatångest – finns det verkligen?

Vi börjar med frågan om klimatångest. Är det något som faktiskt finns eller är det ett ”hittepåord” som någon skapat för att väcka intresse för frågan? 

 Klimatångest finns och är ett utbrett fenomen i världen, säger Kata. Men den tar sig olika uttryck beroende på var man bor. Människor som bor i de länder som är hårdast drabbade av klimatförändringarna kan se effekterna varje dag, de har kanske sett människors hus bli förstörda eller upplevt att skörden varit dålig i flera år… Där är det mer ”på riktigt”. I en studie som jämförde ungas klimatångest i 10 olika länder såg man att de länder med mest oro för klimatförändringarna var Nigeria, Indien och som redan är väldigt drabbade av klimatförändringarnas effekter. 

Här i Sverige är klimatångest också ofta förknippat med skuld och skam och en sorg som är jobbig att hantera. Man kan ha en stark oro och vill att något snabbt ska ske, men man upplever samtidigt att omvärlden inte lyssnar. Det här är ett fenomen som oftast har förknippats med barn och unga, men även vuxna drabbas. 

 80% av alla ungdomar i världen är rejält oroade enligt en internationell studie, berättar Kata Nylén. 50% av dem så starkt att det påverkar deras vardag. 

 De barn som växer upp nu behöver hantera osäkerhet på ett helt annat sätt än vad vi behövde göra när vi var små, fortsätter hon. Vi står mitt i en pandemi, krig i Europa, översvämningar och andra oroligheter. Barn idag vet att något kommer att hända, men inte vad och när, och det är inte så konstigt att det skapar oro och otrygghet. Det är svårt nog att vara ung ändå, konstaterar hon. 

Vi som är vuxna behöver hjälpa våra barn och unga att hantera de här känslorna. Det är centralt att tillåta oron att finnas, att acceptera att man är rädd och det inte är farligt att känna så. Ju mer man försöker ta bort oron desto mer växer den ofta. Däremot måste man också fylla med på positiva känslor, så som intresse, hopp och spänning. Man kan vara orolig samtidigt som man är jätteglad. På samma sätt som det går att känna hopplöshet och hopp samtidigt. 

 

Vi tycker att vi kan unna oss en resa för att vi slutat äta kött

Det drar en klimat/hållbarhetstrend över världen, det är självklart jättebra. 

 Men vi måste vara vaksamma så att vi inte faller i psykologiska fällor, varnar Kata Nylén. Vi riskerar att tro att tekniken ska lösa alla utmaningar och att vi som enskilda personer inte behöver göra några förändringar. Vi ser alla hållbarhets-konferenser som en symbol för att mycket utvecklas i rätt riktning och att vi därför kan blunda för annat som sker. 

Många väljer att skaffa elbil, sluta äta kött, köpa kläder mer sällan och återbruka material. Men sedan unnar man sig ett miljöovänligt beteende som belöning för de uppoffringar man gjort, och gör en flygresa till USA på semestern. Att vi gör ett omiljövänligt beteende som effekt av ett miljövänliga kallas för Neagative spillover effect.

I en studie där man jämförde ”bruna konsumenter” som fortsätter att göra allt som vanligt och ”gröna konsumenter” som gör massor, de skaffar tygpåsar, äter bara ekologiskt och tänker på miljön hela tiden såg man att deras totala klimatavtryck inte skiljde sig märkvärt. Negative spill over effect kan vara en anledning till att det blir så. 

De förändringar som krävs är större än så, menar Kata.

– Vi behöver hitta nya sätt att dela resurser men om cirkularitet någonsin ska bli en verklighet så behöver vi ändra själva förutsättningarna via till exempel lagar, regler och nya sociala normer. Vi behöver få modiga politiska beslut, fortsätter hon. Men det är inte bara upp till politikerna. Företag har lättare att agera modigt än vad politiker har och privatpersoner måste agera både genom att sätta press på politiken, och att själva agera i vardagen.

Förändringarna behöver med andra ord ske på alla nivåer för att vi ska klara de mål som världen har satt för uppvärmningen. Och beteendeförändringen behöver primärt vara kollektiv. Vi behöver samarbeta och organisera oss.

 

Borlänge är ett Viable City

Borlänge har blivit ett sk. Viable City, det innebär att vi ska vara koldioxidneutrala till år 2030. Det är 8 år kvar, och det är mycket som behöver göras. 

– För att lyckas är det viktigt att hela tiden följa upp resultaten, säger Kata Nylén. Alla behöver veta om insatserna leder till något.

– Man behandlar klimatfrågan på samma sätt som alla andra frågor där man är van att ha femårsplaner, fortsätter hon. Men det fungerar inte när det gäller klimatet. Vi kan inte kosta på oss att planera och göra strategier i flera år, vi måste jobba med flera spår parallellt, både kort- och långsiktigt. Översvämningar, bränder, stormar och värmeböljor sätter saker ur spel och vi måste planera för att ta hand om effekterna av det samtidigt som vi agerar dagligen. Ställ frågorna ”Vad har vi gjort idag?”, ”Vart ledde det?”, ”Vad gör vi imorrn?”

Kata tipsar också om att visualiera resultat och aktiviteter för att göra det hela mer verkligt. Visa scenarion… hur kommer området att se ut vid två grader uppvärmning till exempel. Skapa ett gemensamt språk som alla förstår och som kan engagera människor. 

– Vi behöver också bli mer och mer lokala. Så till alla privatpersoner så vill jag tipsa om att gå ihop med grannarna för att till exempel dela resurser och kanske lämna in medborgarförslag. Lär känna varandra så att ni är förberedda när det uppstår situationer som man klarar bättre tillsammans än ensam. 

 

Text: Lena Lagestam
Foto: Karin Boo

 

Kontaktperson workshop: Sarah Rungegård

Information om Klimatneutrala Borlänge 2030.

Information om Viable Cities.

 

 

 

Priser
ENTRÉ
Barn: 60 kr
Vuxna: 100 kr
Pensionär: 80 kr
 
PLANETARIET
40 kr/visning + entréavgift
Åldergräns; 6 år och uppåt
 
Öppettider
OBS! Tiderna avviker vid följande tillfällen:
– Torsdag 22/9: stängt från 13.00
– Tisdag 27/9: stängt hela dagen
 
Måndag: stängt
Tisdag–fredag: 10.00-16.00
Lördag: 10.00-17.00
Söndag: stängt
Opening hours 
NOTE! Times differ on the following occasions:
– Thursdag 22/9: closed from 1 pm
– Tuesday 27/9: Closed all day
 
Monday: Closed
Tuesday-Friday: 10 am – 4 pm
Saturday: 10 am – 5 pm
Sunday: Closed
 

 

Kontaktuppgifter:
Besöks- och leveransadress:
Jussi Björlings väg 25
784 32 Borlänge
(Galaxen)

Postadress:
Box 901
781 29 Borlänge  

Tel:
0243-79 39 00 (måndag–lördag, kl 10.00–17.00)

E-post:
info@2047.nu

Personal

Faktureringsinformation


2047SC hemsida